Olika hejdå

Frekvensen för glimtarna från mitt äventyr har sjunkit under de senaste veckorna. Jag antar att det är ett bevis på att mitt äventyr är så fyllt av annat än tid för bloggande. Vilket är ett gott tecken. 

Just nu har jag en tid av förberedelse framför mig. På torsdag avslutar jag mitt Jerusalemkapitel och inleder ett nytt sommarkapitel. Jag har redan tagit farväl av personer här som blivit goda vänner under mina snart tre månader. Ett hejdå kan sägas på så olika sätt. 

Det kan vara ett hejdå med hopp om ett bra liv och ett tydligt avslut för vidare kontakt. Det var nu, för denna tid, och inget mer. 

Det kan vara ett hejdå som krystat försöker hitta något fint och givande att säga, tomma löften om att höras och ses igen. 

Det kan vara ett hejdå som innehåller ett hej. Ett hej till en ny typ av relation, en ny vänskap, ett nytt kapitel.

Jag har haft många hejdå av den första sorten, en del av den sista, och jag hoppas jag inte ska behöva ha några av den mitterst.

Då en tid av ett visst äventyr tar slut sker en övergång, en skiftning. Nu står jag inför en flytt tillbaka till något känt och "vanligt" och kulturchock och adaptionssvårigheter kan uppstå, fast jag bara varit borta tre månader. Jag är inte den samme som åkte iväg. Mycket har förändrats i mig och med mitt liv. Det är väl en del av äventyret, att förändras och uppleva nya saker som formar och omformar. Då jag säger hejdå till det som varit mitt hem och liv för tre månader vill jag på samma gång säga hej till det som nu ligger framför mig. Äventyret är mitt liv, mitt liv är mitt äventyr och jag är så tacksam att just DET HÄR är mitt liv, mitt äventyr.